Idag lyftes jag, intet ont anande, upp på utställningsbordet. Där
fick jag goa prinskorvar, och allt var frid och fröjd tills matte tog
fram klotången........
Då började jag göra vad jag kunde för att
komma undan, men vad hjälpte det. Matte tog hand om mina klor lugnt och
metodiskt, och lät mig inte slippa undan. Jag krängde, backade, hoppade
och gjorde allt möjligt annat, tills plötsligt så sa matte "Nu var det
klart"
Vad snopen jag blev. Det hade ju inte gjort ett dugg ont ?
Jag
släpptes ner på golvet, och efter en kort stund lyftes jag upp på
bordet igen, men det enda som hände då var att matte tog fram kameran,
bad mig stå bra, och fotade. Sedan fick jag en massa gos, godis och
beröm ! Det var ju inte alls svårt........
